måndag, april 03, 2006
Ola lelle, vad har du gjort...
Jag sprang Freiburgs halvmaraton igår. Det gjorde bortemot 10.000 människor, så så fantastiskt märkvärdigt var det väl kanske inte. Problemet var bara att jag tränat väldigt sparsamt innan loppet - totlat kom jag upp i ca 21 km. Fördelat på hela tre träningsrundor i början på mars.
Därför är det väldigt lite förvånande att jag har ont i absolut hela kroppen idag - som tur är har jag "tvingats" ta semester denna veckan ändå. Tiden? Den skryter jag gärna med: 1.59.14 - därmed blev jag 95a i åldersgruppen 30-39!!! Nu tävlade jag visst i damklassen, mitt namn känns inte igen som manligt i Tyskland, men ändå... (Totalresultatet uppfyllde Degerfors säsongsmål: övre halvan)
Den andra Ola har också en intressant helg bakom sig, låter flera tidningar meddela. Herr Toivonen blev efter sin allsvenska debut tydligen tvungen att knyta en slips för första gången. Något som åldermannen Dick Last fick göra åt nykomlingen. Detta leder mig - för hundraåttioelfte gången jag vet - in på professionalismen (eller snarare bristen på den) i Degerfors. Herrejösses: Killarna har aldrig "tvingats" representera klubben med slips och skjorta, de får inga individuella träningsprogram, de vet inte att det kan vara smart att ta med skorna i handbagaget när man flyger på träningsläger osv osv osv.
Jag känner mig allt mer övertygad om att Degerfors kan ta stora steg uppåt i serien bara genom att ändra på smådetaljer för att på så sätt få grabbarna att förstå att det håller på med något viktigt (ja, jag vet att det inte är så viktigt som fred på jorden - men försök berätta det för mig när vi leder mot ÖSK och domaren bara lägger till och lägger till...)
Kommer ihåg en kommentar från Cratz om "bortskämda världsmästare, bara för att de var bäst i byn" när han ankom till Degerfors i slutet av 1980-talet. Kanske kan slipsknytar- och flygkurser få killarna att vakna, skärpa sig och därmed få ut de sista procenten ur kroppen - även om det gör ont som fan dagen därpå?
Därför är det väldigt lite förvånande att jag har ont i absolut hela kroppen idag - som tur är har jag "tvingats" ta semester denna veckan ändå. Tiden? Den skryter jag gärna med: 1.59.14 - därmed blev jag 95a i åldersgruppen 30-39!!! Nu tävlade jag visst i damklassen, mitt namn känns inte igen som manligt i Tyskland, men ändå... (Totalresultatet uppfyllde Degerfors säsongsmål: övre halvan)
Den andra Ola har också en intressant helg bakom sig, låter flera tidningar meddela. Herr Toivonen blev efter sin allsvenska debut tydligen tvungen att knyta en slips för första gången. Något som åldermannen Dick Last fick göra åt nykomlingen. Detta leder mig - för hundraåttioelfte gången jag vet - in på professionalismen (eller snarare bristen på den) i Degerfors. Herrejösses: Killarna har aldrig "tvingats" representera klubben med slips och skjorta, de får inga individuella träningsprogram, de vet inte att det kan vara smart att ta med skorna i handbagaget när man flyger på träningsläger osv osv osv.
Jag känner mig allt mer övertygad om att Degerfors kan ta stora steg uppåt i serien bara genom att ändra på smådetaljer för att på så sätt få grabbarna att förstå att det håller på med något viktigt (ja, jag vet att det inte är så viktigt som fred på jorden - men försök berätta det för mig när vi leder mot ÖSK och domaren bara lägger till och lägger till...)
Kommer ihåg en kommentar från Cratz om "bortskämda världsmästare, bara för att de var bäst i byn" när han ankom till Degerfors i slutet av 1980-talet. Kanske kan slipsknytar- och flygkurser få killarna att vakna, skärpa sig och därmed få ut de sista procenten ur kroppen - även om det gör ont som fan dagen därpå?
# posted by Ola @ måndag, april 03, 2006 
