tisdag, juli 11, 2006
Första halvan
Efter första halvan av Superettan ligger Degerfors på en överraskande femte plats. Man skall dock inte glömma att serien är jämnare än Möckelns yta en absolut vindstilla dag.
"Vi" har å ena sidan bara fem poäng upp till kvalplats (om någon behöver nypa sig i armen så är det helt ok) men å den andra bara sex pinnar ned till den oskönare kvalplatsen. Det känns dock som om tåget såväl uppåt som nedåt redan har gått. Örebro och Trelleborg lär inte rasa ihop på hösten, lika lite som Qviding och Umeå verkar ha någon som helst möjlighet att vända sina negativa trender.
Det som oroar är att lag som Sundsvall, Landskrona och Åtvidaberg ligger bakom de rödvita. Detta är definitivt lag med högre ambitioner vilka kan komma att segla förbi våra hjältar i tabellen och sörja för oanade magproblem. Och lika snabbt som man kommit in i en positiv trend nu innan pausen, lika snabbt kan mörka tankar sprida sig i den -fortfarande - tämligen orutinerade truppen. Att en bra omstart är viktig är logiskt, men när vi dessutom tittar på motståndet i de inledande fem matcherna så inser man fort att det är en rad ödesmatcher som står på programmet.
Med en inledning som motsvarar avslutningen på vårsäsongen så kan serien, för Degerfors del, i princip vara avgjord efter omgång 20 (Ljungskile hemma). Om då 32-33 poäng står på kontot så talar absolut allt för att årets mål uppnås. Och mer därtill, med en rejäl portion tur. Om omstarten däremot inte blir det vi hoppas så kan vi ligga på kvalplats.
Att vi till syvende og sidst måste vara nöjda med de första femton matcherna är självklart. I efterhand tänker jag dock att det kanske kanske till och med hade gått att ha ett par poäng till. De, alltför ofta, dramatiska slutminuterna är ett tydligt bevis för detta. Dessutom tror jag att Tony av och till haft lite för stor respekt för motståndet. Jag tänker då inte minst på bortamatchen mot Gif Sundsvall där ett oavgjort resultat verkar ha varit målet. Mot ett lag som ligger bakom oss i tabellen (och som till och med förlorat mot Umeå matchen innan) kan man önska sig mer, alldeles oavsett vilka namn som står på deras tröjor.
Hur som helst - Tony har gjort ett fantastiskt jobb, spelarna naturligtvis också. Lite coolare spel de sista tio kan man önska sig av hösttomten och så lär vi väl få se vilket kvalstreck som är aktuellast framåt gråmulenhetens tid i september/oktober.
"Vi" har å ena sidan bara fem poäng upp till kvalplats (om någon behöver nypa sig i armen så är det helt ok) men å den andra bara sex pinnar ned till den oskönare kvalplatsen. Det känns dock som om tåget såväl uppåt som nedåt redan har gått. Örebro och Trelleborg lär inte rasa ihop på hösten, lika lite som Qviding och Umeå verkar ha någon som helst möjlighet att vända sina negativa trender.
Det som oroar är att lag som Sundsvall, Landskrona och Åtvidaberg ligger bakom de rödvita. Detta är definitivt lag med högre ambitioner vilka kan komma att segla förbi våra hjältar i tabellen och sörja för oanade magproblem. Och lika snabbt som man kommit in i en positiv trend nu innan pausen, lika snabbt kan mörka tankar sprida sig i den -fortfarande - tämligen orutinerade truppen. Att en bra omstart är viktig är logiskt, men när vi dessutom tittar på motståndet i de inledande fem matcherna så inser man fort att det är en rad ödesmatcher som står på programmet.
Med en inledning som motsvarar avslutningen på vårsäsongen så kan serien, för Degerfors del, i princip vara avgjord efter omgång 20 (Ljungskile hemma). Om då 32-33 poäng står på kontot så talar absolut allt för att årets mål uppnås. Och mer därtill, med en rejäl portion tur. Om omstarten däremot inte blir det vi hoppas så kan vi ligga på kvalplats.
Att vi till syvende og sidst måste vara nöjda med de första femton matcherna är självklart. I efterhand tänker jag dock att det kanske kanske till och med hade gått att ha ett par poäng till. De, alltför ofta, dramatiska slutminuterna är ett tydligt bevis för detta. Dessutom tror jag att Tony av och till haft lite för stor respekt för motståndet. Jag tänker då inte minst på bortamatchen mot Gif Sundsvall där ett oavgjort resultat verkar ha varit målet. Mot ett lag som ligger bakom oss i tabellen (och som till och med förlorat mot Umeå matchen innan) kan man önska sig mer, alldeles oavsett vilka namn som står på deras tröjor.
Hur som helst - Tony har gjort ett fantastiskt jobb, spelarna naturligtvis också. Lite coolare spel de sista tio kan man önska sig av hösttomten och så lär vi väl få se vilket kvalstreck som är aktuellast framåt gråmulenhetens tid i september/oktober.
# posted by Ola @ tisdag, juli 11, 2006 
